Älskar fjällen

Fjällen är fantastiska trots kalla händer, frusna tår, -15 och kraftig blåst, desto skönare att sitta i stugvärmen "bara vara" och höra vinden vina därutanför,elda för att hålla något sånär värme, krypa ner i sovsäcken och sedan få vakna till en blå himmel, en sol som är på väg upp och moln som passerar snabbt i vinden - kärlek.
Fjällen är fantastiska trots kalla händer, frusna tår, -15 och kraftig blåst, desto skönare att sitta i stugvärmen "bara vara" och höra vinden vina därutanför,elda för att hålla något sånär värme, krypa ner i sovsäcken och sedan få vakna till en blå himmel, en sol som är på väg upp och moln som passerar snabbt i vinden - kärlek.
Att få vakan här, det är fantastiskt.
Att få vakan här, det är fantastiskt.
Inne i stugvärmen, när vinden viner utanför med -15 och stark blåst är kyleffkten stor därute. Inne i stugvärmen, när vinden viner utanför med -15 och stark blåst är kyleffkten stor därute.

Kanske det inte undgått någon, borde även själv vara så väl medveten, men insikten kommer varje gång - jag älskar verkligen fjällen! Stillheten, variationen, vidderna, luften... Lycka är att ha träffat en kille som vill vara där med mig. Här kan man "bara vara", springa, åka skidor, vandra, ta det lugnt, träna hårt eller något däremellan. I måndags gick vi en tur på turskidor med sovsäck, matsäck, chokladtermos och annan mat packad i ryggsäcken för en övernattning. Turen gick från Vålådalen till Lunndörren, 14 km - det kan ta några timmar när man tar det på turskidor i lagom takt, stannar och fikar och "bara är", desto närmare vi kommer mot Lunndörrstugan, desto blåsigare blir det, sista backen blir till slut en liten kamp mot blåsten och blåfrusna fingrar, ändå så härligt, framförallt att se stugan. Att nå sitt mål är alltid en form av njutning. Jag trodde förstås att eftermiddaen även skulle bjuda på en tur i Lunndörrspasset, men vädret ville annat och det blev istället att få upp värme i stugan, elda, värma frusna händer och sedan en fantastisk bastu med vinden vinande utanför knuten.

Hemfärden bjöd på sol, kallt men fantastisk vinterdag.
Hemfärden bjöd på sol, kallt men fantastisk vinterdag.

Det är när jag går härute jag inser hur lycklig jag är som kan vara här som orkar gå/åka skidor eller springa ute i fjällen, även om det inte går fort och underlaget ibland ger sina begränsningar(denna gång i form av sten och mossa, då snötäcket inte är så stort), då är jag glad över att jag är här och inser vilken glädje det ger mig och glad att jag kan göra det. Då känns skidåkning på träningsspåret långt borta, här kan jag njuta på ett annat sätt, långt från att snurra varv på varv på en konstsnöslinga. eller räkna km och tid på ett träningsspår, även om det också kan ha sin tjusning :-)

Nu ser jag fram emot en vintersäsong med flera fjällturer, stugövernattning, lättare och tuffare strapatser, sol, vind, vita fjäll och upplevelser!

Ta hand om er därute och glöm inte att "bara vara" emellanåt, utan klocka utan krav - som en dag på fjället.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-