Jaaa! :-)

Det blev trots allt start i Höga kusten trail, vilket jag är mycket glad för, även om jag fortfarande är stel i vaderna, så känner mig som en anka när jag går :-).
Jag anlände till Skule friluftsby redan på fredagen, då jag under kvällen höll en föreläsning och tipsade i löpteknik under förkvällen. Det var skönt att komma dit och känna på den härliga atmosfären, den något spända men ändå glada förväntan inför vad som väntade dagen efter. Jag kände mig fri från förkylningen och bestämde mig för att hämta ut nummerlapp och köra.
Kände under uppvärmningen att benen var något sega, förkylningseffekter eller bara trött? Första kilometrarna var på grusväg, då jag har lätt att komma in i lite för högt tempo, kände när vi svängde in i terrängen att det kunde bli en tuff dag...
För mig var det här loppet skitbra! Att få springa så pass teknisk terräng, stenar rötter, klippsten, stenrösen och därtill ett antal höjdmeter, en jättebra utmaning! Jag började dock att få krampkänning i fötter redan andra gången upp mot Slåttdalsberget, över 20 km kvar..., den blev direkt påtaglig när det bar iväg ner från berget igen, sedan kom krampen smygande i vristerna, vaderna... Det gick bättre när det blev lite slätare löpning, mjukare underlag och mindre teknisk löpning en bit.. sedan var det dags att ta sig upp till Skulebergets topp, ner igen och sedan upp i slalombacken, krampen kom mer och mer, jag försökte springa bort den, gå bort den, dricka bort den och kunde ändå hålla den någorlunda kontrollerad fram till sista backen, men upp i slalombacken sista kilometern sa den emot - du menar inte att du ska upp igen! Då protesterar jag! Så det blev en riktig kamp mot krampen(och huvudet) i sista backen, vet inte hur lång tid det tog, länge... men till slut var jag uppe och över mållinjen... Extra bonus att jag vann damloppet, ny rekordtid och hade "bara" fem killar före i mål :-), så topp tio! Ja jag hade klarat det, alltid kul att känna att man utvecklas i något, tror jag lärt mig en del om att springa på stenrösen, klipphällar och svår teknisk terräng. Jag har i alla fått några påminnelser:
- att börja dricka tidigt under loppet, nu panikdrack jag vätskeersättning ner från Slåttdalsberget och fick håll istället.
- ta inte för lätt på de sista kilometrarna.. tog en sportdryck för lite då det var "bara"  7 km, kvar som dessutom blev åtta... tänkte att jag klarar mig, snart framme, men då hade jag två gånger upp till Skuletoppen kvar.
Har även lärt mig att det tar väldigt stryk på benen att springa så mycket sten och teknisk löpning, så extra magnesium, extra gel och mer förberedelser kan vara bra. Nästa gång....